Jaga inte bara ränta
24 augusti 2011, kl. 14.56Ränta låter tryggt när börsoron förmörkar fond- och aktietabeller. Men de flesta ränteformerna väljer jag direkt bort. Här en lista på valen.
Och förutsätt nu inte att börsoron ska stanna länge. Det brukar den inte göra.
Ränta låter enkelt. Men alternativen är många, väldigt olika, med sina för- och nackdelar. Och jag har bara EN favorit.
De korta räntefonderna (penningmarknads-, likvidtetsfonder) ger idag knappt 1,5% per år. Det tycker jag är riktigt svagt. För du måste dra bort prisökningarna i samhället på 2,5%. Och dra bort skatten. Ja, du får betala 0,5% skatt för räntefonden som ger 1,5%. Trots att du sparar, och får en ränta, så blir effekten att ditt innehav i köpkraft faktiskt att du tappar i värde. Slutsiffran efter ett år blir minus 1,5%. Knappast en sparform. Absolut inget för att spara flera år.
De långa räntefonderna (obligationsfonderna) har också motvind. De är närmare knutna till den pressade statslåneräntan. Obligationerna ger idag låga 2%. Återigen åker du där på en skatt, på 30%. Du har 1,3% kvar. Men sedan kommer prisökningarn och i fickan får du ett konto som efter ett år är värt minus 1,2%. Samtidigt har obligationerna den lite läskiga fällan att om styrräntan stiger, lär obligationerna falla i värde. Knappast en sparform, för vanligt folk. Att du senaste veckan fått uppåthicka kan snart följas av dess motsats.
Premieobligationer låter tryggt, eftersom Riksgälden står bakom dem. De har också funnits länge. Men räntan är fasligt låg. Nära noll. Och du kan visst få vinster om du köper ett knippe av dem. Men som sparform håller de inte måttet. Idag är det mesta betydligt bättre. Om du vill ta lotter, använd inte dina sparpengar till det.
Realräntefonder ska skydda mot de prishöjningarna. Men skyddet kostar och räntan blir inte särskilt mycket högre. 2-3% är en vanlig takt. Men de kan svänga hiskligt. Häftiga uppgångar som senaste tiden följs ofta av tvära fall.
Madrassen eller bankfacket beskrivs ibland som en sparform. Jag förstår inte varför. Där får du garanterat ingenting, men ändå åker dina penningar på prisökningarna, den dag du använder dem. Där blir effekte rakt av -2,5 % per år. Sämsta tänkbara valet.
Blandfonder anges ibland som tryggt. Nja. De innehåller visst hälften räntor. Men de kostar ofta som en aktiefond och lockar oss till mer räntor än vad vi vill ha. Hellre hälften av beloppet på bankkonto och hälften i några bra aktiefonder. Då ser du vad du verkligen har. Du får lägre avgift, enklare att ta ut pengarna och allt är mer överskådligt.
Den bästa räntan jag hittar idag hittar jag på bankkonto. Den är 2,75% och uppåt. Det gäller obundna räntor. Att binda ser jag som helst upp åt vägarna. Räntor sparar vi ju i för att snart använda. Att låsa in dem, blir ju bra konstigt. Idag finns många bra sparräntekonton! Men efter skatt och prisökningarna, innebär de ändå att värdet backar. Ändå är detta ett bra alternativ. Pengarna är lätta att hämta och räntan är förutsägbar.
Utdelningar, som en årlig ränta, kan du även få från aktier. Typiska sådana bolag som ger jämn och hög utdelning om 5-10% ränta varje år är Swedish Match, H&M, Telia, Fortum, Tele2, NCC, Bilia, Billerud, Holmen, SCA, Kappahl och liknande aktier som ger bra utdelning är mina favoriter bland ”goda räntor”. De ger en jämn påfyllning av plånboken. Dessutom gynnas de av tillväxten i världen, på ett sätt som inga räntefonder klarar. Visst kan aktierna tappa värde. Men utdelningarna är förvånansvärt stabila bland de med 5-10% utdelning. Spara dem på en kapitalförsäkring och du får dessutom utdelningen skattefritt.
Och det sista, men ett ack så vanliga misstag i räntevärlden: att vi har för mycket sparpengar i räntor. Ja, svenska folket har idagsläget 1 400 mdr i räntor. Det är 1 av 3 sparkronor. Inte ska vi använda så mycket av alla våra sparpengar närmaste 1-2 åren. Då får vi inget kvar som kan växa. Nej, fortsätt spara även för tiden bortom 1-2 år. Och då bör räntor inte ha den minsta chans. Utan där ska vi ha breda aktiefonder eller breda aktier i första hand.
Och lägg nu inte allt i räntor. Utan bara det du ska använda närmaste tiden. Sedan vet vi att börsoro är ungefär som regn: ju värre destor kortare. Så fram mot börslugnet. Sådan här oro brukar inte vara.
Hur gör du med räntan?/claes hemberg
Kalle 24 augusti 2011, kl. 18.34
Jag köper bara svenska aktier med stabil utdelning, mest investmentbolag. Med ett mindre undantag, Berkshire Hathaway. Jag ser generellt ingen anledning att köpa aktier utan utdelning.
Det finns forskning som visar att en återinvesterad utdelning över tiden kan få en högst avgörande betydelse på avkastningen. Särskilt i tider av allmän stiltje och nedgång.