Skräp för 10-tals mdr
28 oktober 2010, kl. 12.46“High Yield” har svenskarna köpt för 10-tals miljarder senaste två åren. Men visste dessa sparare att det på svenska översätts till skräpobligationer? Då hade de nog inte köpt lika glatt. Sedan två år har 10 000-tals vanliga svenskar enkelt börjat att spara i skräpobligationer. Trenden kommer från USA där det har varit en snabbväxande affär sedan årtionden. Men senaste åren har det exploderat och nu är 2 av 5 sålda obligationer rena skräpobligationer och aldrig har nivåerna varit så höga. Men hela upplägget att slå ihop skräp och hoppas produkten ska dofta gott, påminner mig allt för mycket om finanskrisen startpunkt – ruttna bolån eller subprime.
Nu handlar det inte om bolån, utan skräpbolag, som efter finanskrisen behövt och behöver hjälp. Att flera bolag hotas av konkurs gör att spararen kan få bra ränta. Men hur länge till? Många banker storsäljer dessa nygamla produkter. Men jag är tveskam. Varför kallas dessa fonder inte vid sitt rätta svenska namn? Och vad händer om återhämtningen dröjer och överraskande många skräpbolag tvingas kasta in handduken samtidigt. Då kommer även skräpobligationer och en mångmiljardindustri att rasa ihop. Vad tror du? /c
Peter Svahlstedt 28 oktober 2010, kl. 15.33
Håller med Dig. Visserligen kan bevisligen dessa produkter under vissa tidsperioder ge verkligt bra avkastning. Den som tror sig kunna tajma dessa svängningar kan göra sig en hacka, men standardavikelsen över en längre period (en konjunkturcykel) bör vara hög, dvs risken är stor.
Teoretiskt låter det bra med stor riskspridning, men korrelationen mellan eventuella betalningsinställelser för de underliggande pappren är mycket stor. Faller ett par, så faller många. Spridningen hjälper således föga.
Claes Hemberg 28 oktober 2010, kl. 18.49
Säljarna av skräpobligationerna är förstås positiva och ser nu mycket få hot. Men hur vi tar oss ur sista delen av finanskrisen är fortfarande osäkert. Att en ansenlig del av dessa junk-bolag skulle kasta in handduken tar jag inte för otroligt. Samtidigt beskrivs dessa fonder som obligationsfonder – något som många tror är tryggt. Där kan tyvärr en del komma att gå bet. /c
Senaste economist 23 okt har en artikel som beskriver lyckogörarna i skräpbranschen. http://www.economist.com/node/17306419?story_id=17306419