(PENSION) Redan idag jobbar dubbelt så många efter 65 år, som för bara tio år sedan. Det är ett sätt att hantera våra pensioner. Sedan kan du kapa avgifter och skatt på pensionsparandet och du ger dig själv flera år gratis. Kort sagt; vi närmar oss dagarna för ”pensionsutmaningen” då vi pratar pensioner dygnet runt.
Häromdagen fick jag en tegelsten i handen. Socialförsäkringsmninstern tipsade mig att läsa sammanfattningen om våra framtida pensioner. Men den är hetare än så. Frågan är hur vi ska få våra pensioner att gå ihop. Och svaren är många fler än att jobba mer. Vi kan ofta spara mycket bättre. Och då menar jag i första hand inte mer pengar. Nej, först kan vi spetsa till våra redan sparade pengar.

De fyra svaren är:
- jobba längre (det kan flest göra)
- pruta på p-avgifterna (det kan alla göra)
- välj skatt som passar dina pengar (det kan alla göra)
- spara mer (det kan några göra)
ATT JOBBA LÄNGRE, även efter 65 år är en ny trend sedan tio år tillbaka. Tidigare hette det ju att alla vill gå i pension vid 55 – för att spela golf. Så är det absolut inte längre. Nu jobbar allt fler vidare kanske halvtid eller 25%. Och det handlar inte bara om pengarna, utan intresset. I vissa grupper jobbar hela 20% vidare efter vanliga pensionsstrecket.
Ett bra aktuellt exempel är kriminlogen GW Persson. Han pensionerades nu 12 mars och hade då fyllt 67. Längre än så fick han inte vara kvar på polisen. Nu jobbar han som frilans och gör projektjobb istället. Lite irriterad över sin forna arbetsgivare, under många årtionden.
Ett annat bra exempel är tv-reportern Sverker Olofsson. Han går i pension vilken dag som helst. Även han kan inte släppa tanken att jobba och redan planerar några ”extra personliga projekt”.
Sedan finns det säkert av oss som vill jobba ytterligare år för att just dryga ut pensionen. Jobba ett år till ger trots allt 10% mer pension. Men här har vi samtidigt ett problem. Som GW Persson blanda annat känt av. Han var inte önskad längre efter 67 år. Här talar nu myndigheterna allt tydligare om att åldersnojan måste bort. De äldre behövs, både för deras egen privatekonomi, men också för att samhället ska fungera. Särskilt inom vårdyrkena väntas äldre behövas längre upp i åldrarna.
AVGIFTER MÅSTE NED. Sedan 30-40 betalar svenskarna höga avgifter för sitt sparande. När räntorna var höga och prisökningarna likaså kanske 1,5% i fondavgifter inte var så dyrt. Men idag när alla priser pressats tillbaka, så är våra stora sparpengar i fonder oförändrade. Kort sagt är det enormt dyra. Här kan många skaffa sig 20-30% mer av sina sparpengar. Eller ge sig själva 1-2 betalda extra pensionsår.
LÅG SKATT. Många sparare betalar häpnadsväckande höga skatter på sitt sparnade. Helt i onödan. Här behöver vi lära oss att hålla i sär sparpotterna. De som växer mycket ska sparar vi helst med låg jämn skatt (ca 1% på kapitalförsäkring eller ISK-kontot). Sedan kan mycket väl ha räntesparnadet kvar med gamla 30%-skatten. Här kan många skaffa sig 20-30% mer av sina sparpengar. Eller ge sig själva 1-2 betalda extra pensionsår.
SPARA MER, kan också vara en utväg. Många svenskar upplever en betydligt bättre ekonomi efter fyllda 52. Anledningen är att barnen flyttat ut. Det är då vi kan börja spara för att ha en extra pott till åren efter 65. Att lägga undan pengar är här första steget. Många kan antagligen då lägga undan 10-15% av lönen. Detta tror jag blir en viktig lösning. Dessutom måste vi se över hur vi sparar dessa pengar. Att ligga på räntekonto i 15 år är ingen bra medicin för pengarna. Utan vi behöver tänka tillväxt.
Dessa frågor och alla andra åsikter, idéer och tankar kring sparande till tiden efter sista arbetsdagen – tar vi upp nästa vecka, när vi i flera dygn ska tala, mejla, blogga, twittra och diskutera om pengar efter 65. Vi kallar det pensionsutmaningen: den gäller dig och hela samhället. Så ladda nu med åsikter, funderingar och frågor.
Vad får dig att tveka kring pengarna efter 65?/claes hemberg